Riktig höst

Alla årstider har sina skiftningar men jag slås gång på gång av hur många delar det finns i hösten. Ni är vi nog mitt i den, många löv har fallit och de som sitter kvar är sällan röda utan åt det klargula eller bruna hållet. Nattfrosten är mer vardag än undantag. Idag är det en tung, fuktig dag ute. Redan innan regnet kom föll det droppar från äppelträdet utanför. Frosten har tagit allt förutom kärleksörten, gräset börjar bli vildvuxet eftersom det inte går att klippa när det är så här fuktigt. Blomdofterna har blivit utbytta mot en tung jorddoft blandad med den söta förruttnelsen från kvarlämnade äpplen och döende växtlighet. Pannrumsröken tävlar med diset om att göra världen oskarp. Katten sträcker sig inte längre efter solens värmande strålar utan ligger ihoprullad i sin korg för att spara energi och värme. Den här delen av hösten har jag aldrig gillat utan önskat förbi så snabbt som möjligt men det är sant att människor förändras för jisses vad underbart ruggigt det är idag!

Kanske är det för att svagdrickeglöggen vi satte igång för ett par veckor sedan sprider sin ljuvlighet i köket eller för att min kropp är trött på sommarens sysslor med ogräsrensande, snigelletande, kantklippande, förvällande, bärplockande och att aldrig bli klar innan solnedgången klockan 22 på kvällen.

Den sista shortsdagen var i år den 1 oktober, då tog jag fotot nedan. Det känns långt mer avlägset är en månad.





Den sista ljuvliga sommarkänslan

Eftersom frosten har hållit sig borta så länge i år har en del av våra sommargrödor börjat om. Jag har plockat flera jordgubbar de senaste två veckorna och även om den första jordgubben för året är ljuvlig så är den sista verkligt ljuv.
En del rosor har hunnit knoppa på nytt, bland annat favoriten, den väldoftande rosa (den som gav ljuvlig rosensaft).



I natt hade vi 4,9 minusgrader, även om jag gillar att titta ut på det frostnupna landskapet, ta en kopp te till och låta morgonen bli förmiddag innan något vettigt blir gjort så är det lite sorgligt. De ljumma vindarna är över för i år, de ljuvliga dofterna från trädgården och de fantastiska primörerna från trädgårdslandet byts mot disiga höstdagar, långkalsonger och pannrumsrökdoft. Jag ser fram emot de första dagarna när det är så kallt att man knappt kan andas genom näsan, när snön yr runt knuten och man bara måste baka för att hålla köket riktigt varmt (inte egentligen men det är en bra ursäkt!).
Och vet du? Om bara ett par månader kommer det bli ljusare, ljumma vårkvällar och ljuvliga sommardagar kommer på nytt varje år. Lika fantastiska, överraskande varje gång. Om ett halvår plockar vi kanske de första sparrisarna i landet!


Äggets dag

Allt har sin egen dag, jag läste att det idag är äggets dag. Det firar vi med en liten bildkavalkad på våra hönor. Nu när frosten har tagit tag i oss lite mer rejält får de gå ute i trädgården ibland.



Vår något mesiga tupp håller full koll på sina hönor - så länge inget farligt händer, då springer han iväg utan att blicka bakåt... Precis som jag vill ha honom, inte ett dugg folkilsk.

Nedan gör de sin tolkning av en klassiskt beatles-bild.



Men tyvärr saknar de trafikvett, för att de inte ska ge sig ut på vägen som passerar Kullen krävs en hel del vaktande. Matrix ställer gärna upp, spännande med kompisar i trädgården! Han frågade tuppen om de skulle leka men tuppen, ja, han sprang skrikande iväg mot tryggheten (sicksackade mot vägen...).




RSS 2.0