En enkel bondpion som trivs på sin kulle
Efter ett par turistdagar kan jag snabbt konstatera att det bästa med resan var att få komma hem till Kullen igen. Inte för att resan var dålig, den var jättefin på många sätt men jag råkar vara lite hemkär...
Vi åkte till Helsingborg och sysslade mest med att gå runt och förundras över allt vackert som finns. Ovanför en stor trappa (upp till Kärnan) fann vi en liten pionpark, där de tyvärr glömt att skriva ut namnen på de olika sorterna. Hemma på Kullen har vi två olika pionsorter. Den första har redan blommat, det är helt enkelt en Bondpion, vacker men utan doft. De fanns på Kullen redan när mina föräldrar flyttade hit, för över 30 år sedan.
Nu är jag halvvägs genom min semester, dagarna flyger iväg. Jag tror att resten av semestern får vara här hemma där jag trivs bäst, med jord på knä och under naglarna. Alltid med en blomma att lukta på eller ett bär att plocka. Jag har inte hjärta att lämna rosorna ensamma så ingen får glädjen att njuta av dem...
Vi åkte till Helsingborg och sysslade mest med att gå runt och förundras över allt vackert som finns. Ovanför en stor trappa (upp till Kärnan) fann vi en liten pionpark, där de tyvärr glömt att skriva ut namnen på de olika sorterna. Hemma på Kullen har vi två olika pionsorter. Den första har redan blommat, det är helt enkelt en Bondpion, vacker men utan doft. De fanns på Kullen redan när mina föräldrar flyttade hit, för över 30 år sedan.
Nu är jag halvvägs genom min semester, dagarna flyger iväg. Jag tror att resten av semestern får vara här hemma där jag trivs bäst, med jord på knä och under naglarna. Alltid med en blomma att lukta på eller ett bär att plocka. Jag har inte hjärta att lämna rosorna ensamma så ingen får glädjen att njuta av dem...
Kommentarer
Trackback
